Jag fastnade för islandshästen
Jag som ryttare har från början ridit islandshäst, på den tiden visste jag inte vad jag ville utan var en vilse ryttare. Efter bara några månaders privatlektioner skulle min tränare åka till island, då blev jag medryttare på ett varmblod, sedan har jag vinglat fram och tillbaka mellan island och storhäst. Jag gick aldrig på ridskola, därför var jag nästan tvungen att lära mig saker och ting fort men eftersom jag tyckte hästar var så rolig var det väldigt enkelt att ta in saker och ting. Mamma frågade gång på gång om jag skulle börja på ridskola men jag gav henne ett bestämt nej varje gång.
Dessa resor jag gått igenom har jag fått lära mig massor, sett stora skillnader mellan hästarna och hästfolket, positiva- och negativa sidor. Jag fick lära mig att arbeta hårt och fick inget gratis, men nu inser jag att allt slit blir det värt i slutändan. Att vingla mellan dessa olika hästar kunde vara väldigt jobbigt ibland, jag hade perioder där jag var fast besluten men när inte de funka gick jag över till den "andra sidan" och så fortsatte det.
När jag kom in på islandshästarna igen, fick jag bra respons och mötte otroligt bra människor, så himla trevliga och det var då jag kände utan tvekan att det är här jag ska vara, det är här jag hör hemma. Jag hamna på en sjukt bra praktik där jag blev väl bemött och alla tog så bra hand om mig, hade inte en enda dålig dag där jag kände " jag vill åka hem". Jag insåg hur fantastiska islandshästar var med dessa extra gångarter och hur häftiga dem är, är så glad att jag fastnade för just dem.
Förut kunde jag kika tillbaka, och börja tveka men känner inte så länge, nu vet jag vad jag vill. Visst är det en härlig känsla?:)
Om jag valt storhästarna hade jag ju inte ridit Rodi, vilken hemsk tanke;)
Trackback