Snart på fötterna!

Inte kunnat kollat in på bloggen på evigheter känns det som, men så ser jag på statistiken hur många som kollar varje dag, det värmer, likaså era kommentarer! Kan säga att detta är bland det svåraste beslutet jag tagit då bloggning vart en stor del och betydelse i mitt liv, att dela med sig utav sitt liv och göra det man tycker är kul har vart underbart. 
Jag har knappt suttit vid datorn utan mobilen har vart min bästa vän, inte haft ork och livet stupade till botten. Men som man säger, när man stupar så reser man sig upp starkare igen med hjälp utav ens vänner och familj som stöd. 
 
Det är kanske lite extra jobbigt när man är över 60 mil hemifrån "helt själv", det enda man har och förlita sig på är sina vänner. Den 22februari åker jag hem i 6½ vecka, jag och Rodi tävlar på Romme den 24februari, ska bli riktigt kul. Verkligen saknar allt där hemma:)
 
När man haft mer "tänkt tid" över så bara överflödar idéerna, då börjar jag också tänka på HUR mycket jag tänker om dagarna, det är ganska sjukt vilka idéer och hur mycket saker jag har som pågår inom mig. Jag pratade för några dagar sen med min pappa då jag verkligen var ledsen över att ha lagt ner bloggen, avtal med företag/sponsorn och så då jag helt enkelt inte orkade mer och behöver mitt "space" just nu, vi pratade och bollade tankar, så vi bestämde helt enkelt att FÖRSÖKA genomföra min stora dröm som många där ute nog också har. Ska bli kul om vi får igenom det, för nu sitter jag VARJE dag med detta och skriver fram och tillbaka till folk som kan hjälpa. Förblir en hemlighet tills eller om det går hela vägen, men det är sjukt kul så väntan är det värt:-)
 
Kan ju också säga att nu när jag inte bloggat har saker och ting gått med storm, massor som hänt.. ganska lustigt att när man bloggar känns livet som att "man inte har något att göra", och när man inte bloggar, ja de är då allt händer. För att uppdatera er lite så kan jag säga att jag har helgjouren, och mycket häst att rida, vi har till och med levererat mat och tårtor till bröllop idag samt fotat hästarna... massa kul. Tack återigen för gulliga kommentarer, detta är inget riktigt hejdå utan snarare "vi hörs snart", jag är inte helt borta än!(:





Kommentera♡:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback